Sweden has had laws protecting nature for about a hundred years. In this paper the views of nature and the values that serve as a rationale for protective measures are analyzed as results of a social process characterized by the dialectic relationship between institutions and discourse. Critical discourse analysis (CDA) is used to study this relationship and the discursive practices used by institutions, which reproduce or reshape views of nature that define the relationship between society and nature. Institutional design contributes to shaping discourse in the field of nature protection, while being originally shaped by discourse. In Sweden, the national park is an institution that reproduces a view of nature as the wild and untamed opposite of society, and the natural reserves reproduce a view of nature as holder of a multi-faceted set of values intertwined with society.

Denna uppsats tar upp och jÀmför hur dagens olika natur- och kulturskydd skyddar landskapsbilden. Landskapsbildsskydd Àr en Àldre typ av skydd för landskapsbilden, det vill sÀga landskapets visuella upplevelsevÀrden, som anvÀndes innan möjligheten att skydda omrÄden med riksintresse fanns. Landskapsbildsskydd anvÀndes för att det var lÀttare att anvÀnda Àn naturreservat för att skydda större omrÄden. De omrÄden som har landskapsbildsskydd, behÄller skyddet tills det upphÀvs. Landskapsbildsskydd skyddar stora omrÄden frÄn att bli förstörda av industri och annan exploatering.

Naturreservat Àr en form av omrÄdesskydd som kan anvÀndas för att ge vÀrdefulla naturomrÄden ett lÄngsiktigt skydd. NÀr ett naturreservat bildas Àr tanken att det ska finnas kvar mycket lÀnge och att upphÀva ett reservat krÀver vÀldigt starka skÀl.Naturreservat Àr den vanligaste formen av naturskydd i Sverige. Antalet reservat och den totala skyddade ytan har stigit mycket under de senaste Ärtiondena och anledningen till detta Àr att man inom miljö- och naturvÄrdspolitiken har satt upp tydliga mÄl som ska uppfyllas samt att lagstiftningen som finns Àr praktiskt tillÀmpbar. Att bilda ett naturreservat Àr en process med mÄnga steg. Syftet med denna uppsats Àr att utreda denna bildandeprocess, och jÀmföra tillvÀgagÄngssÀttet hos kommunerna och hos lÀnsstyrelsen.

I Sverige har andelen naturskyddade omrÄden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefÀr 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa omrÄden Äterfinns i vÄra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade omrÄden Àr mÄnga gÄnger att bevara biologisk mÄngfald eller att skapa nya livsmiljöer för kÀnsliga arter, men kan Àven innebÀra att ge besökare tillfÀlle att uppleva mer opÄverkad natur (NaturvÄrdsverket, 2005c). I takt med att, Àven avlÀgsna naturomrÄden, blivit alltmer tillgÀngliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar ocksÄ behovet av att kontrollera och hantera den pÄverkan som kan uppstÄ. Syftet med arbetet var att ge svar pÄ hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade omrÄden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa omrÄden t.ex.

Den första riksskogstaxeringen (RT) i Sverige genomfördes under Ären 1923-1929. Data frÄn den inventeringen Àr nu digitaliserad och Àr sparad i en SQL-databas med geografisk information. Digitaliseringen öppnar för nya möjlighetera att genomföra berÀkningar pÄ materialeti egendefinierade geografiska omrÄden.Den svenska naturvÄrdslagen instiftades 1965 och i och med den kunde naturreservat inrÀttas. Tidigare var det enbart den svenska staten som kunde skydda omrÄden i nationalparker. Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra skogstillstÄndet i omrÄden inom naturreservat och nationalparker (benÀmnt NR) under tre olika tidsperioder samt att jÀmföra med omkringliggande skogar.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Syftet med denna studie Àr att belysa förutsÀttningarna för att anvÀnda naturreservat som ett verktyg mot ohÀlsa utifrÄn tre viktiga samhÀllsinstanser: kommun, landsting och lÀnsstyrelse. Som metod har jag anvÀnt mig av tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade, spelades in, transkriberades och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys dÀr ansatsen var en blandning av induktion och deduktion. Resultatet tyder pÄ att de naturreservat som valts ut med omsorg om vÀxter och djur, och dÀr man satsat pÄ tillgÀnglighet sÄ vÀl ute i naturen som med information, kan verka som verktyg mot sÄvÀl fysisk som psykisk ohÀlsa förutsatt att de tjÀnstemÀn som arbetar med samhÀllsutveckling och folkhÀlsa fÄr de ekonomiska resurser och den utbildning som behövs för utvecklingen samt att de vÀrdesÀtter ett ökat samarbete..

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

De svenska nationalparkerna har tillkommit under ungefÀr 100 Är, etthundra Är av skiftande tid och samhÀllsförÀndringar. Uppsatsens syfte har varit att göra en periodisering av nationalparksbildandet i Sverige och se vad denna periodisering har för olika orsaker i samhÀllslivet. Sex olika perioder har kunnat urskiljas som har sin grund i industrialisering, depression, folkhemsbygge, lagstiftning kring kulturminnesvÄrd, hembygdsrörelsens utbyggnad och miljövÄrd. Nationalparken Haparanda SandskÀr har anvÀnts som belysande exempel pÄ hur en nationalpark bildas och som ett exempel ur den senaste perioden..

Tio procent av Sveriges yta Àr idag skyddad i naturvÄrdssyfte, huvudsakligen i form av Natura 2000-omrÄden, naturreservat och nationalparker. Största arealen utgörs av naturreservat (NaturvÄrdsverket 2005c). MÄnga gÄnger Àr den biologiska mÄngfalden huvudsyftet vid inrÀttandet av ett skyddat omrÄde, men syftet kan Àven vara att ge besökaren möjlighet att uppleva mer opÄverkad natur. Friluftsanordningar inom ett naturomrÄde bör vara vÀl planerade dÄ de ska tillgodose flera olika syften för besökaren. De ska underlÀtta rörelse, orientering och vistelse i naturen.

Naturen har en inneboende dragningskraft pÄ mÄnga av oss. Genom att bara vara tillgÀnglig för alla ger naturen oss minnen och lÀrdomar för livet. Flera av oss kan kÀnna igen den roll som naturen spelar i barndomen. Leken med kottar dÀr de i fantasin blev till djur, vattenpölen dÀr jakten pÄ pirater utspelade sig eller kojan lÀngst in i skogen, dit ingen vuxen nÄgonsin kom. Naturens roll i vÄr barndom har en nÀra relation till den vuxnes syn pÄ och engagemang kring miljö och natur.

Detta arbete skrevs som avslut pĂ„ utbildningen SamhĂ€llsbyggnad vilket Ă€r ett högskoleprogram pĂ„ LuleĂ„ Tekniska Universitet. Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anlĂ€ggningar.Arbetet började med att formulera frĂ„gestĂ€llningar att arbeta kring, utifrĂ„n dessa skapades sedan intervjufrĂ„gor som stöd i mina samtal med de anstĂ€llda pĂ„ LĂ€nsstyrelsens fĂ€ltenhet. Övrig kompletterande information har hĂ€mtats frĂ„n diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nĂ€mnda i referenslistan. Text utan kĂ€llhĂ€nvisning Ă€r hĂ€mtad frĂ„n intervjutillfĂ€llen och egen erfarenhet.FĂ€ltenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anlĂ€ggningar som de flesta Ă€gs av NaturvĂ„rdsverket. Fastigheterna finns pĂ„ statens mark i skyddade omrĂ„den med olika bevarandegrad och anlĂ€ggningarna Ă€r av varierande karaktĂ€r, frĂ„n spĂ€nger efter statliga leder till bevakarstugor för de anstĂ€llda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gĂ„ng har jag lĂ€rt mig mycket.

Bakgrunden till vÄr uppsats var de tankar som vi hade kring tillgÀngligheten till nationalparker och skyddade omrÄden. Nationalparker och skyddade omrÄden ligger ofta pÄ platser som inte Àr lÀttillgÀngliga. Som besökare till dessa omrÄden behövs ofta egen bil eller bÄt för att ta sig dit. En del av planeringen vid upprÀttelserna av parkerna bestÄr av att sÀkra att de Àr tillgÀngliga.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de svenska nationalparkerna har gjorts tillgÀngliga för offentligheten, sedan upprÀttelsen av de första nationalparkerna i Sverige i 1909 och till Hamra Nationalpark utvidgades kraftigt i 2011. Vidare Àr syftet att belysa de olika etableringsdiskurserna.För att kunna undersöka detta har vi anvÀnt oss av litteraturstudier för att samla information om historiken kring nationalparkerna samt vad som tas upp i Sveriges nationalparksplan.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).